Den politiska dragkampen mellan om våra högst begränsade samhällsresurser i huvudsak ska läggas på repressiva eller förebyggande åtgärder mot det urspårade gängvåldet pågår för fullt. I den tidigare polischefen Christofer Bohmans skildring blir konflikten brännhet. Bohman blev viral efter att ha gjort ett filmat Facebook-inlägg 2019 då en minderårig kille hade dragit fram en pistol mot butikspersonalen när han blir påkommen med att snatta fikabröd i en affär. Allt fångas på övervakningskameran.

I boken får vi följa Christoffer Bohmans karriär inom polisen och se hans perspektiv på en rad kända våldsdåd i framför allt norra Stockholm. Den tangerar ibland ett skönlitterärt språk eftersom den växlar mellan Bohmans subjekt och en karaktär kallad Nico som är en mix av ett par olika gängkriminella individer. Syftet är att visa på de relationer som trots allt kan uppstå mellan polisen och de, ofta unga, personer de jagar. Det skapar ibland som en egen bubbla mellan dem, att det blir en distans till de oerhörda tragedier och brottsoffer som kriminalitet lämnar efter sig.

Exempelvis riktar sig en av flera specifika insatser i boken mot Turebergsnätverket i Sollentuna som har utövat gränslös kontroll över ett par bostadshus på en gata. De använder bostadsrätternas källare som skyttebana och näringsidkare i området betalar varje månad tillsammans en halv miljon kronor i så kallade beskyddarpengar, utöver den sedvanliga narkotikahanteringen. Det har pågått i årtionden. Här lyckas Bohman få med sig det Nationella operativa rådet, som är en samverkan mellan tolv olika myndigheter som alla kan prioritera samma ärenden från sina respektive håll. När trycket blir för hårt mot ett annat nätverk i Märsta får Bohman veta att det finns ett mordkontrakt på honom själv och kommunstyrelsens ordförande, vilket till slut får honom att flytta från Stockholm. Efter att en mamma och ett barn blivit träffade under en skottlossning på en lekplats börjar Christoffer Bohman tveka på vad han håller på med.

Han liknar situationen med en kran som inte bara droppar utan rinner för fullt och skapar översvämning av nya rekryter. Domarna i de olika Encrochat-målen motsvarade tvåtusen år, men det kommer ständigt nya unga villiga personer som tar deras plats och Bohman inser att han kan göra bättre skillnad i den förebyggande änden. I dag jobbar han för Skandias stiftelse Idéer för livet och är kritisk till att statistik och strukturella analyser ska förändra situationen. Hans motto är, en individ i taget, riktiga människor på en konkret plats och där finns ett ansvar för oss alla att ta.

Bokförlag: Polaris

Betyg: HHH

Se Bohman på Nyhetsmorgon: https://www.youtube.com/watch?v=VdnHjVKknZw