Bävar du inför höstens mörker? Känner du att vardagen är grå och trist? Att livet står stilla? Då ska du skaffa dig en biobiljett till filmen We live in time. Kalla den för brittisk romantisk dramakomedi, om du vill, men här finns inget trams. Kanske en del klichéer, men inga överdrifter. Den är omskakande och har allt som krävs för att bli en klassiker.
Almuts och Tobias vägar korsar varandra på ett för genren typiskt dramatiskt sätt, de är på rätt plats i livet och där finns ingen tvekan. De blir det perfekta paret, men det är okej. Filmen hoppar fram och tillbaka i tiden och man får tänka något ögonblick för att förstå var de är, men både Andrew Garfield (Spindelmannen) och Florence Pugh (Oppenheimer) är så charmiga att man förlåter det. Tidigt blir biobesökarna varse om vad som väntar dem, en allvarlig cancer som skruvar upp livets hastighet. De måste skynda att älska.
Om vi råkar ha slumrat till och tycker att det mesta i tillvaron går på tomgång eller stressar hårt och blir fartblinda, då är dessa dryga hundra minuters bioupplevelse ett uppvaknande. Jag kan sätta en stämpel på att den har både skratt- och gråtgaranti. När vi lämnar salongen greppar handen i luften i ett försök att hålla kvar tiden, och livet, innan det rinner mellan fingrarna. Carpe diem. Visst, det finns många starka dramakomedier, men den här får ni inte missa.
Regi: John Crowley
Betyg: HHHH
