Jag har läst en hel del böcker av före detta grovt kriminella som vänt sitt liv etthundra åttio grader och blivit hederliga. Ofta är de lite taffligt skrivna och svepande utan att gå in på djupet, där grova våldsbrott beskrivs i samma tonläge som när man frågar om någon vill ha mjölk till kaffet. Sällan märks någon riktig ånger. I den kategorin är Satan från Borlänge en välskriven och fängslande (!) bok där texten andas ett förakt mot den oerhört våldsamma drogkulturen som Anders Karlsen har levt i. Jag kan tänka mig att Karlsen är vältalig och att medförfattaren Miguel Guerreo är en duktig skribent och tillsammans har de fått till en berättelse som skildrar ett stycke välkänd kriminalitet av riktigt trasiga ungdomar från främst utanförskapsområdet Tjärna Ängar i Borlänge under 90-talet.
Våldet och drogerna kommer tidigt in i Karlsens liv och snart börjar äldre etablerade kriminella förstå att han var ett effektivt verktyg i konfrontationer eller när skulder skulle drivas in. Han beskriver det konsekvenslösa tänket som drogruset för med sig och många dråpliga situationer han hamnar i på grund av det. Karlsen är en frilansande kriminell, sin egen boss, men blir senare också mentor till det våldsamma ungdomsgänget Familjen som spred skräck i Borlänge under några år på 90-talet. Vi får följa Karlsens historia, i vissa brottsliga delar exemplifierat, hans tid på behandlingshem och försök att leva ett vanligt liv samt hans återfall. Karlsen förminskar inte, ursäktar sig inte, bortförklarar inte utan står för att han har gjort många människor mycket illa. Han rannsakar sig själv och känner i dag att det är svårt att förstå. Samtidigt har han alltid dragit en linje mellan de som är kriminella och de som inte har valt det livet. Våldet riktas mot de som lever i hans värld, men trots detta drabbas oskyldiga och allmänhet av hans framfart.
Det är inte så länge sedan han lämnade sitt senaste fängelsestraff, men sedan dess har han utbildat sig till social- och behandlingspedagog och jobbar nu med de hårdaste killarna i branschen. Berättelserna om hans återfall visar hur oerhört viktigt det är att undvika situationer där ens karaktär kan prövas, att inte utsätta sig för tillfällen där droger förekommer eftersom det är så lätt att rasera livet igen. Jag får intrycket att Karlsen är ärlig i sin ambition. I boken tar han ställning i vissa kontroversiella frågor, han är emot all liberalisering av ”lättare” droger och även behandling med Subutex mm. Med tanke på hur mycket elände droger har fört med sig för honom så finns det tyngd bakom hans argument.
Bokförlaget Forum
Betyg: HHH
