Många journalister följer vissa framträdande individer bland gängkriminella under lång tid och ibland räcker inte tidningsartiklar till utan de skriver böcker. Expressens granskande reporter Nina Svanberg har lyckats komma några av de mest uppmärksammade personerna nära. En del minns kanske hennes intervju med ”Dumle”, en ung man som levde mitt i skärningspunkten mellan olika grupperingar. Han har huvudrollen i Svanbergs bok ”Utpekad: Goaren” som försöker skildra vad som hände den där kvällen i oktober 2021 när rapparen Einár sköts ihjäl, 19 år gammal.
Journalister är inte sällan beredda att gå långt för att få tillgång till förstahandsberättelser inifrån de slutna miljöer som gängen utgör. I intervjun får Dumle frågor om våld och han svarar, ”det låter inte rimligt, men folk måste bort”. Journalistkollegor hyllade Svanbergs reportage, men det möttes även av en våg av kritik. Att Dumle var dömd för att tillsammans med en grupp andra killar ha begått ett mycket grovt övergrepp på en ung flicka som höll på att förblöda innan hon fick hjälp, nämndes knappt och många ogillar att en sådan kriminell profil får fritt utrymme i media.
I boken blir bilden Dumle lite mer komplex. Han misstänktes för att vara goare, alltså att ha berättat för de som sökte rapparen Einár var han fanns. Einár hade dragit på sig fiender från olika läger och när han var tillsammans med Dumle i Hammarby Sjöstad och skulle ge sig ut på stan möttes han av ett par gärningsmän som sköt mot honom direkt. Dumle hade i sin tur egna antagonister som han hade retat upp. Samtidigt lyckas Svanberg etablera kontakt med hans dåvarande flickvän, ”Tessa”, som inte alls imponeras av hans status inom den kriminella världen. Hon har en helt annan bild av mannen som jagas av såväl polisen som andra kriminella. Hon säger att ingen kan förstå vad hon såg i honom. Det är helt klart en bra historia, värd att läsa.
Inte minst är boken intressant då Nina Svanberg skildrar arbetet och resonemang på en kvällstidning och hur en grävande journalist tar sig fram. Orädd kontaktar hon grovt kriminella på sociala medier och frågar om de vill svara på frågor. Dumle nappar och de utvecklar en ganska tät kontakt. Ett par minuter efter att Einár skjuts skriver han till Nina. Särskilt intressant blir det när polisen kontaktar henne och vill hålla förhör. Här ställs yrkesrollen på sin spets. Mordet på Einár förblir olöst. Ska då journalisten Nina Svanberg berätta för polisen vad hon har hört och eventuellt hjälpa dem vidare? Eller ska hon bevara sitt källskydd och hålla inne med information som skulle kunna hjälpa polisen i en mordutredning? Källskyddet är heligt för journalister, det är inskrivet i grundlagen och till och med straffbart om en källa avslöjas. Om förtroendet urholkas för källskyddet, att information som lämnas kan förmedlas vidare, exempelvis till polisen, så kommer trängda människor inte vilja prata med journalister. Nina väljer att inte säga något till polisen.
Boken ger inte några nya svar även om Nina verkligen försöker. Förutom själva mordet så ger hon en alldeles lagom detaljerad bild av gängmiljön runt Einár. Som många säkert känner till så skjuts även Dumle till döds på juldagen 2022, ett drygt år efter Einár. Även det mordet är olöst i dag. Jag tänker på vad Dumle sa i reportaget i Expressen: ”Låt folk skjuta varandra. Stör dem inte. Låt oss äta varandra tills vi är slut. Det är bästa sättet.”
Betyg: HHH
Förlag: Volante
Extraläsning Expressen: https://www.expressen.se/nyheter/lat-oss-ata-varandra-tills-vi-ar-slut/