Grundhistorien är nästan episk. Jessica MacDowall är framgångsrik TV-producent och rör sig bland kändisar i mediebranschen. Hon har en liten pojke och är visserligen skild, men har en bra relation till pappan. På bästa vännens bröllop träffar hon Sebastian, en vän från ungdomstiden och faller pladask. Sen går det fort. De är knappt ifrån varandra alls, Sebastian överraskar och hittar på aktiviteter och Jessica hänger med i svängarna. Hon varken kan eller vill säga nej av olika skäl. Snart lämnar hon sin lägenhet och de flyttar ihop. Utan att hon direkt tänker på det begränsas hennes eget livsrum mer och mer, Sebastian ger henne pikar, han skapar dålig stämning på gemensamma tillställningar, ogillar och baktalar hennes vänner och familj och steg för steg drar sig Jessica undan för att slippa diskussionerna. Sen kommer slagen. I början förminskas de genom att kallas peps eller knackningar.

Det blir en lång och stundvis plågsam berättelse, tio år varar relationen där livet förvandlas till ett skört äggskal. Oförutsägbart kan hon mötas av allt grövre anmärkningar eller våld som till slut blir livsfarligt om hon inte går emot, inte bara Sebastians hot om att ta barnen ifrån henne utan även sin egen känsla av medberoende där hon under många år har försvarat honom, rationaliserat och försökt anpassa sig.

Som läsare accepterar jag ändå att MacDowall inte lämnar tidigare. Hennes liv och självförtroende är i trasor, Sebastians charm gör att många i omgivningen väljer hans sida även om de uppenbart förstår vad som händer. Det som stör mig är alla de närstående runt MacDowall som inte bara ser blåmärkena på hennes kropp, hon berättar också för dem vad han gör mot henne, även om hon sen försöker vifta bort det eller låtsas som att allt är bättre. Varför gör inte dessa människor något? Varför låter de henne gå hem till denna man dag efter dag, år efter år?

Det är mycket som MacDowall får pressa in på nästan 350 sidor efter sina tio års utsatthet och sen även rättegång, ändå är det mest axplock med ibland månader mellan händelserna. Kanske kan boken ingjuta mod hos någon som är drabbad. Jag hade gärna sett ett avslutande kapitel av någon sakkunnig som gav ett bredare perspektiv där MacDowalls historia sätts i relation till tidperioden och omfattningen. Som berättelse är det dock alldeles lagom och den här gången blev det ett lyckligt slut.

Bokförlaget Forum

Betyg: HHH