Min första tanke, gällande titeln ”En av oss” var att terrordådet i Norge den 22 juli först antogs vara ytterligare ett dåd av islamistiska jihadister. Men det visades sig att gärningsmannen var en av oss.

Boken är ett gediget porträtt på en människa utan att personen själv har medverkat till den. Det är, återigen i likhet med Gellert Tamas bok om ”Lasermannen”, ett brett insamlande av information från källor och andra personer som på något sätt levt med eller träffat Breivik. Det är också en bok om offren, vissa blir levande i berättelsen även om de dog där på Utöya. Deras historier börjar redan med deras föräldrars första möten.

Bland annat visar det sig att polisen begick alla fel och misstag som var möjliga, i varje steg tolkades något på ett sätt som fördröjde insatsen, informationen gick inte fram, de åkte till fel ställen och ibland tar man sig till och med för pannan under läsningen. Fast då sitter vi med facit i hand. Vem kunde ens föreställa sig ett sånt här scenario? Problemet är väl att polisen och samhället måste vara beredd på de mest oväntade händelserna och det skulle sluka oerhörda resurser.

Boken är gripande på många sätt, steg för steg kommer vi in i Breiviks ständiga misslyckande och hans oförmåga att passa in. Redan som barn upplever han sig missanpassad eftersom hans mamma både vill och inte vill lämna bort honom. Men trots alla ingående scener av Breiviks utveckling och senare förberedelser inför dådet så får vi aldrig veta vad eller hur han kommer fram till sin plan. Varför bestämmer han sig för att begå dessa handlingar, vad får honom att ta steget från tanke till handling? Utifrån boken så verkar han inte ha blivit direkt drabbad själv av vare sig samhällets orättvisa eller den muslimska invandringen till den grad att dådet kan motiveras.

Det är absolut en läsvärd berättelse, underhållande blir groteskt att säga eftersom det är verklighet. En dylik skönlitterär bok hade knappast tett sig trovärdig. I synnerhet när vi alldeles nyss har upplevt en ny rättegång där Breivik stämde norska staten för brott mot mänskliga rättigheter. I synnerhet sedan han vann. Men juridik handlar inte om känslor.

Tillsammans med böckerna om Peter Mangs blir boken om Breivik ytterligare ett exempel på svårigheten att kunna förhindra enskilda individers idéer från att bli nationers katastrofer.

Betyg: HHHH