Journalisten Joakim Palmkvist har skrivit en av flera högaktuella böcker som kommer ut hösten 2020 om gängkriminaliteten, de ständiga skottlossningarna och vad som kan göras för att motverka detta. Palmkvists bok är skriven som en lång krönika, i en lite mer lättsam och personlig ton än vad som kan förväntas av en rapporterande journalist. Han gör tvära kast mellan pojkligor som härjade för hundra år sedan och de ungdomsgäng som rånar jämnåriga eller skjuter ihjäl varandra i dag. Jag får intrycket att han vill sätta dagens kaotiska känsla i ett större sammanhang, att summan av elände är ganska konstant. Men han riskerar samtidigt att relativisera den allvarliga kriminalitet och påverkan på samhället som råder i många av dagens förorter.
Med ett övergripande perspektiv skildrar Palmkvist de senaste trettio årens utveckling, från att de tunga MC-gängen i Skåne etablerade sig, via fängelsegängen och territoriella grupperingarna till de samvetslösa förortsungar som numera är beväpnade till tänderna och till synes helt inriktade på att leva en dag i taget. Han har lyckats peta in händelser i gängvärlden som skedde alldeles nyss vilket gör att boken känns fräsch. Detta varvas med episoder och anekdoter ur hans eget yrkesliv där han träffar och samspråkar med såväl aktiva som före detta kriminella. Jag har hört från en säker källa att Palmkvist även har goda kontakter med många poliser i Skåne och framför allt i Malmö där han jobbade som kriminalreporter på Sydsvenskan. Ovärderligt för en journalist för att kunna hålla sig uppdaterad utöver de vanliga presskonferenserna, men också problematiskt den dagen polisen själva kan behöva granskas.
Tyvärr har jag lite problem med Palmkvists språk ibland, även från tidigare böcker (”Maffiakrig”, ”Äventyr i Svenssonland”) som att han träffar lite snett när han försöker formulera sig ”tufft”, att hans jargong kan kännas tillgjord, men ”Den undre världen” är helt klart en bra, informativ bok. Den innehåller också en kort aktuell genomgång av åtgärder som är möjliga att sätta in. Det ska dessutom nämnas att jag är förtjust i boken i sig, alltså formatet och kvaliteten. Den är mittemellan en pocket och en vanlig inbunden, med stabila pärmar och ett behagligt, läsvänligt skimmer vilket ger pluspoäng.
Förlag: Kaunitz-Olsson
Betyg: HHH